
Jag övertolkar eventuellt nu, men jag lyssnar på Deptford Goth och jag tänker att detta är ett tonsatt utanförskap. De fyra nakna låtarna som spänner mellan elektronisk r&b och dubstep, allt varsamt silat genom ett knastrigt goth-filter, i mitt huvud så ekar dessa utav en frustrerad arbetslös ungdomsgenerations David Cameron-ångest. Jag läser med största sannolikhet in för mycket i texter som i första hand nog mer ska ses som förvridna och hemsökta kärlekshymner, men det är ingen tvekan om att det här är isolerad musik späckad med uppdämd ilska. Känslor jag tror många av ungdomarna inblandade i sensommarens uppror kan [...]